onsdag 26 april 2017

Allra, Allra Käraste Tosse

Jag är faktiskt kär i vår hund. Jag, som varit inbiten kattmänniska i hela mitt liv, är kär i en hund. Så kan det gå, men jag vill försvara mig med att detta inte är vilken hund som helst. 
Blixten (med kennelnamnet Allra Käraste Tosse) har vid det här laget, sex år gammal, tagit sig en sådan naturlig plats i våra liv att vi knappt kan lämna bort honom på passning längre. Jag känner mig inte hel när Blixten är borta.
Blixten gör oss glada när vi är nere, får till och med en morsk tonåring att le och säga -Åh, kära lilla gubben, med len honungsröst när tonåringen i fråga inte vill se åt någon människa alls och Blixten sprider glädje vart han än går. Folk på byn känner Blixten (men inte alltid oss) och han 'pratar' med alla som vill. 
Pälsklingen, Pälsebubben, Pälseman, Blixten lär oss att se livet från den lite enklare sidan. Finns det en solstråle att lägga sig i så gör man det. Man rusar inte runt och gör saker när det finns en stråle. Man taggar ner och ser det som är viktigt i livet.
Och så kan han njuuuuuta. Var enda stund som ges kan han njuta av livet. Så här städar han huset ihop med husse. Fint va!?
Sist men inte alls minst ger han oss behövlig motion och friskvård. Jag kan utan att ljuga säga att det är promenaderna i ur och skur ihop med Blixten som fixar till mitt diskbråck i nacken. Hundar är livet och ger mening med livet. De är jättebra på att visa vad som är viktigt och vad som är strunt.
För den som händelsevis håller med mig om detta med hundar och vill ha lite mysig feelgoodlitteratur som innehåller hundar är Lucy Dillons böcker ett måste (ex. Hundar, hus och hjärtats längtan). Jag har tyvärr läst alla redan, så nu sitter jag bara och hoppas på att Lucy har vett nog att fortsätta skriva.


lördag 22 april 2017

Glad frukost, glad trädgård

 I detta hus finns en person som inte är någon morgonmänniska. När jag ändå måste tidigt upp  på vardagen får jag alltid förbereda frukosten, för att det skall fungera smärtfritt. Sonen, som är en extrem morgon människa, är alltid först nere  vid maten. Jag försöker göra hans frukost lite gladare genom att variera mig. Ibland blir det småknasiga överraskningar, som den här glada bananfrukosten.
 I år har jag även satsat på att piffa upp trädgårdslandet med glada markeringspinnar. Än så länge har vi bara gjort några stycken, men jag planerar för  potatis, purjolök, lök, salladshuvud, rädisa, palsternacka, tomat och andra grönsaker som är lätta att tälja.  Själv blir jag iallafall glad av att se dem.

 Tips på andra grönsaker som kan passa mottages gärna. 

onsdag 19 april 2017

Stenshuvud nationalpark i påsken

Påsken i år bjöd ju på väldigt blandat väder, allt från sol och +15 grader och vindstilla till horisontell snöblandad nederbörd i halvstorm. Trots det blandade väderresultatet lyckades vi ta minst en rejäl runda varje dag. Bästa rundan vill jag dela med er: Stenshuvud nationalpark. Det är bara ett helt underbart ställe som förtjänar bra mycket mera uppmärksamhet.

Vi var där en dag med högst blandat väder, men jag måste säga att det ändå var en njutning var enda minut. Dessutom hade vi turen att komma precis när min favoritblomma slagit ut i fullt flor. Jag avgudar backsippor, så enkelt är det. 

Jag har tipsat om vår grupp för utomhusaktiviteter i Skåne förut, men vill upprepa det igen. Titta in här och får tips från drygt tre hundra medlemmar om vad som är fint att besöka just nu i Skåne! Facebook > Outdoor Skåne/Friluftsliv i Skåne heter gruppen.

lördag 15 april 2017

I Rövarekulan när ramslöken var späd

 För ett par veckor sedan hade ramslöken precis kommit upp och vi var i Rövarekulans nationalpark, där den växer frodigt. Utfärdens avslutning var hemlagad korv i bröd med ramslök och coleslaw, men innan dess hade vi mycket roligt för oss. Sonen hade med sig en kompis som också är lika förtjust i vatten som vårat barn.
 Dessa två hade mesta tiden rumpan högst och grävde i vatten, stämde upp bäckar och våtade ner jag sig själv. Det senare gjorde de med sådan inlevelse att kompisen mot slutet ramlade i vattnet och blötade ner jag sig själv från topp till tå. Vi fick dela kläderna vi hade mellan oss och åka hem. En intressant upplevelse. Hans föräldrar tittade lite konstigt när vi lämnade av honom iförd diverse blandade kläder från oss andra tre.
Viktigast av allt var förstås att ungdomarna hade riktigt trevligt och vi andra njöt i fulla drag av årets första riktiga vårdag. Rövarekulan är verkligen det underbaraste stället på våren. Har ni inte varit där, åk dit!
Det finns allt från bäckar under rasbranter av skiffer fullt med fossil till botaniska njutningar så som ramslök i obscena mängder
Och så såg vi årets första blåsippor. Bara det är hela turen värd, med våta kläder och allt.

 Och nu är det påsk. Därför vill jag passa på att önska alla riktigt glad påsk och en skön ledighet!

onsdag 5 april 2017

På begäran: recept och tips på kimchi

Det är så roligt när någon hör av sig och lämnar en kommentar och i synnerhet när jag kan inspirera till något nytt. Därav detta inlägg om kimchi. Jag började med en kimchi som enligt en korean kanske (!) skulle kunna gå som 'nöd-kimchi' men som jag gillar skarpt. Det är en historia som likna surkål men med lite variation och skarpare toner. Inspirationen kommer från boken Syra Själv av Karin Boys.

Med tiden fick jag tips av andra kimchinördar och de rekommenderade Maangchis Youtubefilmer. Jag håller helt med mina vänner. Maangchi är så underbart söt och sprudlande och inspirerande att jag bara älskar det hon gör för att hela hon är så underbar. Tänk om man kunde vara så söt och härlig som hon. Alltså, min kimchi är numera en kombinatoin av Boys-Maangchi och jag jäser den på polska stengodskrukor, precis som surkål. Det blir jättegott, tycker jag. (min man håller inte med, men eftersom han inte har gett det hela en ärlig chans räknas detta inte, eller hur)

Må så gott där ute!
PS - även ett recept på syrad chili, som jag älskar. (köp boken, den är skitbra hela den!)

tisdag 28 mars 2017

Jag är kär - i surkål

Ja, det är lite knasigt, men jag är helt förgapad i syrade saker. Det hände gradvis - först var det surdegsbröd och sedan blev det kimchi och nu i vinter även kombutcha och SURKÅL. Surkålen har gjort sitt intåg i vårt hem för att stanna.
Det roliga är att jag har funderat på att lära mig länge. Sedan provade jag några gånger  i vanliga patentglas och det blev inte bra. Av någon anledning gav jag inte upp ändå utan skaffade riktiga keramikkrukor för syrning och DET VAR TRICKET. Plötsligt var det hur enkelt som helst och dessutom helt skötselfritt (efter att kålen hamnat i krukan alltså) att göra surkål i kilovis.
Dessutom är det varken tungt eller hårt arbete, som man kanske kan förledas att tro när man ser bilderna. All kål strimlas i matberedaren, sedan får tiden göra sitt. Jag blandar salt och kål och låter det stå och dra över natt. Nästa dag åker kålblandningen ner i mina jäskrukor, som får stå i rumstemperatur tills det bubblar ordentligt i vattenlåset (det tar oftast 2-3 dagar). Efter det står kålen till sig så länge man vill i svalare temperatur. Jag låter den oftast stå en månad och sedan lägger jag över den på rena gas, som förvaras svalt. Då är det perfekt om man är begåvad med en källare eller ett kallförråd.
Det är lika ENKELT som det låter!

Receptet är från boken Syra Själv av Karin Bojs.


onsdag 15 mars 2017

Världens mysigaste kattvantar av hundgarn

Nu när vantsäsongen är över är det kanske ett udda läge att visa upp ett par riktigt varma vantar som jag gjorde till mig själv. Faktum är att det är en lite trist historia. Det är nämligen så att det blev ett par underbart varma vantar precis i mitt tycke och ....... 
... så tappade jag bort den ena efter bara två veckor. Suck!!!
Jag var gjorde det man inte ska, jag försökte klämma in mer än jag borde på arbetsdagen och fick rusa till tåget och så tappade jag den ena. Dessutom var de gjorda av ett garn (det mörkbruna) som jag inte kan få tag på igen. Jag köpte det nämligen när vi f´var på Hebriderna förra året och det var gjort av ull från får på Hebriderna.  
Jag har med andra ord lärt mig ännu en läxa. Som om jag inte borde fattat detta redan? (Jag är ju faktiskt närmre 50 än vaggan.) Hur som helst VAR det helt underbara vantar och jag skall snart upprepa detta, att kombinera hundgarn (bearded collie) med fårullsgarn. De blev så mjuka inuti, att man inte tror det är sant, på bara några dagar.
Eller så måste (!) jag helt enkelt resa till Hebriderna igen. :-)

PS - det röda garnet är garn till en ryamatta som min mamma köpte på loppis. Ingen kunde öppna korgen hon ville köpa, eftersom locket satt fast, så hon fick med sig 10 kg (!) garn för 40 kr. Det har gått många år sedan hon köpte detta garn och vi har fortfarande en del kvar.

Pileflätarhelg

I höstas var vi som vanligt hos Steen Madsen i Haraldsted på pileflätarhelg. Det är så himla mysigt att vara i väg på sådant, så jag måste förstås dela med mig av detta.
Vi bodde över i Steens pileflätarhus (tänk den som har ett sådant va?!) där vi, i vanlig ordning, spenderade drygt två dygn med att fläta pil, äta gott, prata konstant och bara mysa i allmänhet.
Eftersom det var så härligt väder lyckades jag avbryta mitt hantverkande så pass mycket att jag gick ett par promenader i höstsolen. Steen bor alldeles intill en skog med gamla, knotiga träd. Dit går jag gärna.
En av grannarna har levande gräsklippare som gärna hälsar på förbipasserande.
Detta (!) var mitt projekt för helgen. Det ser inte mycket ut, men det var svår, tog lång tid och blev inte som jag ville. Det är ramen till en korg som skall förses med en invändig påse. Jag visar så småningom, när den är klar altså.
SÅå här ser det ut runt knuten från Steen. Lite avundsjuk är jag allt.

tisdag 28 februari 2017

Nässelsockar

Då har det har du blivit ett par sockar stickade från två och upp vid detta ljuvliga garn med nässlor i som heter som en lök på engelska. 
Att sticka från tån och upp med 'magic loop' nog det roligaste sättet man kan göra strumpor på. Inget garn går till spillo och båda strumpor blir exakt lika. Det kan inte bli bättre.
Passformen är klart bättre än på tidigare sockor, inte minst p.g.a. den resår jag satt mitt under foten

onsdag 15 februari 2017

Friluftsliv i Skåne - vår Facebookgrupp om livet ute

Eftersom jag inte varit aktiv på bloggen på länge kan jag berätta att jag varit desto aktivare med mitt personliga tillfrisknande. En mycket klok Leg. Arbetsterapeut, som jag varit gynnad att få kontakt med, sade på ett tidigt stadium till mig att det var A och O att jag kom ut VARJE DAG, om det så bara var på en promenad runt kvarteret. Detta var upprinnelsen till den FB-grupp som maken och jag startade i syfte att dela med oss av var och hur man lätt kan ta sig ut i naturen och gör trevliga saker utan att det kostar skjortan, Eftersom vi bor i Skåne handlar denna grupp förstås om just Skåne.

Håll till godo!

Länk till gruppen: Outdoor Skåne/Friluftsliv i Skåne


onsdag 1 februari 2017

Spunnit lite mohairgarn

I spinnfabriken har det gjorts lite nya erfarenheter. Jag har provat på fiber från angoraget, alltså mohair. Det är en klart intressant fiber. Den är mjuk och följsam i sitt ursprungliga skick, men inte helt enkel att spinna till garn. Orsaken är att getens päls innehåller ett vax som är svårt att tvätta bort. Det tog tog ett tag att förstå vad som fungerade något så när bäst. Man måste delvis kamma, delvis klippas och delvis tvättas bort vaxet i ganska varmt vatten. Hittills har jag provat tvätt i upp till 60 grader och det får inte fibern att tova ihop sig, men det är svårt att hantera tvättarna eftersom man inte kan låta vattnet kallna. Här krävs det erfarenhet har jag förstått, men jag håller på att samla på mig sådan.

Detta är dom söta getterna som levererats ullen till mig.
En annan erfarenhet av mohair är att i ren skick (100% mohairgarn) blir tunn tråd styv och oelastisk (inte mysig alls). Tjockt garn blir däremot mjukt och mysigt. Vill man ha tunnt garn är det säkrast att blanda ut det med någon sorts elastisk fiber, exempelvis finull eller texel. 
Än så länge har jag spunnit 385 gram garn tvättat på olika sätt, som nu är till påseende hos ägaren. Det blir intressant att höra vad hon tycker. Själv lutar jag åt att maskintvätt i 40 till 50 grader med Y3 rensar fibern bäst. Viktigt är dock att plocka bort dubbelklipp, öppna upp lockar och rensa bort orenheter innan man tvättar i maskin. Jag blir säkert ännu och klokare vad det lider. Uppdatering kommer.

onsdag 25 januari 2017

Pockevantar

I och med Pokemon GO och grabbens intresse för detta utomhusspel ställdes det helt plötsligt nya krav på vantarna hans. De skulle kunna hantera mobiltelefon utan att tas av. Vad gör man (kvinna alltså) då? Jo, kvinna stickar in ett hål i de nya vantarna. och det är till sonens stora belåtenhet. Keep It Simple, som de kloka säger.
Vantarna är stickade i det underbara garnet med nässlor i som heter som en lök på engelska (jag gör ju inte reklam, osm ni nog förstår, men på detta sätt fattar ni ändå. Jag älskar detta garn.

onsdag 30 november 2016

Paketkalender

var den årliga cirkusen igång med paket i mängder. Det kvittar om man är tonåring, liten eller vuxen. Är det jul så är det jul. Pojken och nu så stor att han inte riktigt vill uttala sig omkring tomtens vara eller inte vara. Han är ganska hemlighetsfull men förnekar definitivt inte existensen av vår skäggiga vän. Det är riktigt charmigt tycker jag.

I år blev det tyvärr 48 paket men vi försvarar oss med att det är en bit av samma pussel varje dag plus saker som han behöver så som strumpor och kalsonger och så. Det är förstås en dålig ursäkt, men vi älskar att ge paket.

söndag 6 november 2016

Blått med vejde

I början av november, precis innan första frosten, skördade jag mina vejdeblad. De kom från plantor som var två år gamla. Enligt alla böcker jag läst och internetkällor skall det inte bli någon färg av andraårsblad, men som syns på bilderna gick det bra att få blå färg ändå.
Resultatet blev verkligen över all förväntan. Jag testade inte med några stora mängder blad, eftersom jag inte trodde det skulle fungera, men framöver kommer jag att sama blad från vejde oavsett ålder.
Tack och lov att vi har satt upp ett litet hörn i källaren där man kan slaska med lite av varje. Då behöver man inte bekymra sig för om det stinker eller är giftigt. Receptet jag använt kommer från gruppen "Färga garn med svamp och växter" på Facebook där Elisabeth Jansson delat ut sitt recept. Jag återger det nedan.

Viktigt med all färgning är att prova ljusäktheten på det den färdiga produkten. Jag lägger en provbit av mitt garn i söderfönster i några månader och ser om och hur det bleks. Detta var resultatet av färgning med andraårsblad efter fyra månader.


RECEPT:

Jag sår mina frön direkt i lucker jord i pallkragar,sedan när plantorna blivit större så gallrar jag dem till 10-15cm/planta.När bladen är stora plockar jag dem och färgar. Den kan skördas flera gånger under sommaren och det är i bladen som färgen finns. Bladen bör genast användas efter skörd eftersom förstadiet av  indigopigmentet lätt går förlorat om  vejden inte hanteras rätt Andra året blommar vejden och ger frön,  man kan färga på bladen andra året också,de innehåller lika mycket indigo som första skördens blad, eller mer indigo än första året,allt emot vad som står i alla böcker.
Läs igenom all text innan du börjar!
.
1 Blötlägg det tvättade garnet eller ullen i ljummet vatten för att det ska kunna dra till sig     färgen bättre.Garnet ska inte vara betat med något. Hemspunnen ull bör vara fettfri annars så släpper garnet mycket färg. Ha omknytningarna lösa kring härvorna.

2.Koka upp vatten i en kastrull så mycket så det kommer att täcka bladen

3.Skölj av bladen med kallt vatten (Behövs bara om de är jordiga) Dela bladen genom att vrida dem ett par gånger. Lägg bladen i ett stort kärl och häll på det heta vattnet. Lägg på lock och låt stå ca 40 min. Glykosiderna löser sig i vattnet och ger ett rött te

4. Sila bort växtdelarna och ta vara på vätskan. Tillsätt ammoniak för att höja pH-värdet till  9- 10 Färgen blir nu grön. Häll vätskan av och an mellan två kärl ca 20 ggr för att blanda in syre. Färgen blir mer blågrön. Så här fås ett indigopigment som i sig inte är vattenlösligt utan sjunker till botten och efter det kan vätskan förvaras i slutna, luftfria kanistrar om man inte hinner färga samma dag

.5.Hetta upp färgbadet till 55-60 grader och tillsätt ca 5 gram natriumhydrosulfit /liter(eller remol) vätska försiktigt utan att vispa upp badet. Det är ett reduceringsämne som tar bort syre från badet.

6. Låt stå ca 30 min så att det blir en gulgrön lösning,med en blåaktig hinna överst.

7. Krama ur de blötlagda garnen och lägg försiktigt ner det i färgbadet. Garnet blir först gulgrönt, Låt garnet ligga 5-10 minuter beroende på nyansen blå man vill ha.

8. Lyft upp garnet i luften och krama ur försiktigt. När det kommer i kontakt med luftens syre oxiderar pigmentet tillbaka till sin blåa indigoform. Skaka garnet i luften så att det luftas och blir alldeles blått. Låt det lufta till sig ca 30 min så att den blåa färgen blir intensivare. Så länge det finns gul färg i badet är det bara att fortsätta att göra efterbad utan att tillsätta något mer,plaska inte i badet i onödan då kommer det in syre och det är inte bra.

9. Skölj garnet och tvätta med schampo eller annat tvättmedel ,ättika i sista badet,lufttorka.

Lite korg på G & Allahelgon

Tack så väldigt mycket för era snälla hälsningar både här och på mejl. Jag blir så himla glad åt detta. Det är så roligt att veta att det finns folk där ute som läser bloggen och har glädje av den.

Det är lite hantverk på hångla här igen. Ni får en bild på pågående projekt, tills vidare, och på pojkens allhelgonapyssel. Tack och lov att min store grabb inte är för stor för detta ännu.

Ha en underbar helg!

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...