tisdag 19 september 2017

Trädgården i mitten av september

 Varning för många bilder (det är så mycket som vill med på bild)!

Det är inte direkt stiltje i trädgården fastän det redan är ganska kallt på nätterna. Det kan ju ha med det myckna regnandet att göra. Gräsmattan växer iallafall som vore det en djungelmatta. Vi är nog inne på de sista skördarna av frukt (tack och lov) och grönt.
Plommonträdet har som vanligt gett alldeles för mycket frukt men vi kämpar på för att äta och frysa in allt vad vi kan.
Fikonbusken (trädet?) har nu vuxit över garagets takkant och ger frukt i samma omfattning som storleken antyder. Det som är tilltalande med fikon (och även mullbär) är att skörden drar ut ända till frosten kommer. Man kan alltså dagligen skörda en fem till sju stora och saftiga fikon från en buske och det hinner man ju inte precis tröttna på. Sonen har begärt fikonmarmelad. Jag måste hitta bra recept nu.
 Fågelholken som skulle vara över fikonbusken är numera integrerade eller kanske dold i samma buske.
Mina bästa blommor, som jag verkligen måste uppföröka till andra delar av trädgården, är solhattarna. De är mina favoriter alla gånger.
 
 I byn där jag bor har en helt underbar ekologisk och närodlad gardenshop öppnat. Där fick jag äntligen en röd solhatt, Magnus. Jag är så glad åt detta.
 Denna lilla vita blomma var årets perenn 2013, skogsaster, Aster divaricatus. Den tar lite tid på sig att bli stor, men nu tycker jag att dess potential börjar visa sig. Den är lättskött och problemfri. Det blir nog ytterligare en favorit. Här kan man läsa om årets perenner från Perennagruppen.
 
 Roligt är se alla insekter som gömmer sig på oväntade ställen. Här har en spindel hittat ett roshus. Det måste ju vara världens bästa koja.
 Ännu finns det bär att äta. Björnbär och hösthallon mognar varje dag. Även i skogen är det fult med björnbär  just nu. Ut och plocka med er!
 Nyponen får sitta till fåglarna som vintermat. Det blir nog ett skrovmål med tanke på mängden.
 Äpplen har vi i överflöd men i år fryser jag in bitar, gör must som jag fryser in och torkar som ringar. De går säkert åt även om de är många varje dag.
 Slutligen njuter jag varje dag av höstanemonerna. De är vackra under mer än en månad. Enda minuset är rotskotten, men dem står jag gärna ut med.
  
Så är september i vår trädgård. Hur är det i din? Lägg gärna länk i kommentarsfältet!

torsdag 14 september 2017

Svampfeber p.g.a. virus?


2017 är det år jag kommer att minnas bl.a. för att det nog aldrig har funnits så mycket svamp i ’mina’ skogar förut. I år kan man verkligen inte sätta ner foten på svampställena utan att trampa på ett gäng kantareller. 
Igår stormade det i Skåne. Tågen ställdes in och det vräkte ner i timtals, men jag har svampfeber så gissa vem som for till skogs? Det kändes ganska knasigt, men jag hade så kul där jag gick i mina blöta kläder och sjöng ’jag vill bo i en svamp’ till kantarellerna. Knasigt. Jättekul. Blött som tusan. Förkylt. Allt på samma gång. Jag undrar om det är ett svampfebervirus jag drabbats av?
 Vore det inte för att det var så attans vått hade jag nog haft 100-tals svampbilder med mig hem, men nu fick jag sålla hårt. Dessa kunde jag bara inte motstå. Visst är de vackra. Kunniga människor på internätet har sagt mig att det är blodvaxing.
 Och så till färgsvamparna. Nu har jag lärt mig särskilja spindlingar från andra svampar. Hurra! Jag har hittat minst tre olika spindlingar som ger orangea och röda färger. Alla är nu sorterade efter sort och på tork. Det är en riktig skatt för en växt- och svampfärgare.    
 Och sen hittade jag några tickor som inte ser ut som den berömda lystickan men ändå blir lila när man droppar på ammoniak. Jag undrar verkligen vad de är för några.

onsdag 13 september 2017

Utfärder i naturen - tomten, skogen och svampfrossa


 Klöva Hallar på Söderåsen, det är ett ställe man inte kan missa om man gillar att ströva i skog och mark. Jag har bara varit där en gång, men det är alla gånger mitt nya favoritskogsområde.
 Förra helgen var det vackert väder på söndagen och hela familjen åkte ut på skogsvandring. Vi var skogsnödiga allihop, inte minst den pälsiga, som behövde mylla att rulla sig i.
Det dröjde inte många meter innan vi insåg att det inte bara är ett bra svampår i år utan att det är ett dunderextrembra svampår. Sonen och jag fick svampfeber fyra meter in på Skåneleden och sedan var det näsan i backen och rumpan i vädret som gällde för oss. Maken och hunden fick sköta myllan på egen hand.
Inte nog med att det fanns massvis (!!!) med trattkantarell och sommarkantarell, jag hittade för första gången någonsin mina eftersökta färgsvampar. På bilden ovan t.v. ses Rödskvivig kanelspindling, nere t.v. Grönköttig spindling och slutligen nere t.h. Stor blodspindling. Alla dessa svampar ger olika oranga och röda toner vid färgning. Nu skall jag se till att samla mera giftsvamp och sedan blir det giftsoppa för garn här hemma. 
Att det var fantastisk svamping var bara en bonus. Det bästa är trots allt att det är ett helt underbart och omväxlande område på Skåneleden.
Ruiner, granskog, knotig skog, svampar, tjärnar och vattenlopp, höjder, raviner och dalar. 
Allt finns där.
Här är min första (!!!), härliga skörd av Rödskvivig kanelspindling. Ihhh!
...och lite trattisar på tork.




onsdag 16 augusti 2017

Bäst just nu

Det finns mycket som är bra nu, men en sak är faktiskt BÄST och det är växthuset. Det har ju varit en del dagar med skvätt (ibland megaskvätt) i Skåne den gångna sommaren och av denna anledning har det faktiskt varit ovanligt mysigt att krypa in i växthuset och pyssla. Jag har just börjat på ett önskeprojekt, 'Mössa och tumvantar med rutmönster, turkos', från Angoragarnet.
Att sitta under vindruvorna som häger och mognar sakta men säkert är en sådan där dröm som jag haft sedan jag skaffade mig min första jordplätt och NU är det verklighet. Jag älskar detta växthus. Problemet är att jag aldrig vill in igen. Jag sitter där tills jag inte kan se en maska och fryst mig helt blå och skakig, men jag älskar det.
Det går åt ansenliga mängder med te och filtar men det bidrar ju bara till stämningen.
Projektet jag satt igång är faktiskt lättare än jag trodde. Det ingår ju en hel del olika garnfärger och mönstret ser lite klurigt ut, men får man bara sitta i ro så löper det på förvånansvärt fort. Poddar hjälper till. Just nu är det Rättegångspodden, BBCs trädgårdspodd och P1 Dokumentar (Dk) som gäller för mig.


måndag 7 augusti 2017

Mysigt trots allt regn, men nu drar vi!

Jag satt precis i morgonens ösregn och funderade på vad vi gjort i sommar. Just nu känns det som om det regnat konstant och i morgon är vi inne på sista veckans semester och min tonåring och jag drar till LONDON ihop på en mamma-son-semester. Det skall bli så mysigt. Jag är taggad; han är dubbeltaggad = vi är så taggade.

Grabben har planerat allt från besöksmål till resetider och mat. Jag är grymt imponerad av min son och det är förstås inte bara för att det är min son J
Han vill se allt det vanliga och så vill han på High Tea med mamman sin på Harrods. Sådana söner behöver världen flera av.
Innan allt packande satt jag och filosoferade lite över vad sommaren gått åt till i år. Det har varit lite annorlunda än tidigare somrar eftersom vi mest semestrat var för sig, son-pappa respektive son-mamma. Första dagen på semestern var svärmors 80-årsdag. Den firades på tu man hand med hennes man så vi andra lämnade ett blygsamt kort på trappan. Det var dock en experimentell handling som låg bakom. Pojken hade roat sig i flera timmar med att hamra ut blommor på papper, ett experiment vi alla tyckt var kul.

Grabben och jag lade sedan ut med en vecka på Bornholm. Det var väldigt fint. Lite intryck därifrån kommer längre fram. Sedan hade vi sonens bästa kompis från boden på besök. De två stora ungarna blev då små igen och fixade med allt från vattenlekar till stearinpyssel. De satt två hela kvällar och geggade med gammal stearin och var så nöjda med det.

Sedan jobbade jag några veckor. Under den tiden åkte son-pappa-trojkan på camping med husvagnen. Jag hade fått ryggont nog av usla Bornholmska sängar så jag kunde precis klara mig utan.  Det blev en veckas jobb/återhämtning för mig och en veckas familjeliv/camping för son och far. Sedan drabbade stora sommarflunsan mig och jag tog mig en veckas feber/muskelont/jobb innan det åter var dags för semester, denna gång på hemmaplan (mest för att kurera mig efter sommarflunsan). Fjärde semesterveckan blev en blandad historia där vi hade vänner och familj på besök och åkte på egna besök och hittade på några småprojekt hemma vid. Mest roligheter förstås, som till exempel ljusskeden.

Den stora tilldragelsen var nog att jag skaffade frysbox nr. två. Jag orkar inte hålla på med alla inläggningar och syrningar sommaren lång, så nu åker alla härliga bär och grönsaker oavkortat i fryssarkofagen för långsam återupplivning (resurrection of food?) under de långa vintermånaderna. Arbetsfördelning kallar jag det. Jag inser i skrivande stund att jag nu är precis som min egen mormor, men jag tänker bejaka detta. Inga detaljer gives.
Nu är vi då på väg in i femte veckan där sonen och jag åker till stora utlandet. Det är flera år sedan jag lovade honom att se London, så det är på hög tid att detta blir av.

Nu drar vi!
Tjing so long!

fredag 21 juli 2017

Det kom lite vejde i vägen....


Det KOM faktiskt lite vejde "i vägen". För en oinsatt, alltså icke växtfärgande person, kan det låta som galenskap och volapyk, men när man nu har snöat in på att växtfärga och har ägnat ÅR1 åt att hitta frön av vejde, ÅR 2 och 3 åt att odla upp dessa tre ynka frön till en hygglig mängd växter och ÅR3 och 4 åt att prova olika recept för att utvinna beständig blå färg ur de samma växter då KOMMER det lite vejde "i vägen" när den behagar ha växt sig stor och stark nog att färga med ÅR5.
resultat att vara nöjd med

 I efterhand kan jag konstatera att den alls inte kom i vägen utan att den kom alldeles lämpligt för, som det senare skulle visa sig, blev det en helt fantastisk kväll i solsken på min infart där jag, ett glas rött, ett gäng bra poddar och färgverkstaden i stor harmoni åstadkom ljuvlig blå färg ur ett och ett halvt kilo blad. Så mysigt har jag inte haft  på väldigt länge.
färgarverkstad för dagen

Dagens interimistiska verkstad bestod av vejde, kokplatta, gryta, två skålar, öltermometer (säg inget till mannen!), pH-stickor, ammoniak och Remol.

Jag följde tidigare lånat recept från 2016 som jag modifierat en aning sedan dess. Alla ändringar och tillägg finns nedan, liksom exakt använda tider och årets mängder av blad och kemikalier.
vejde




en del av garnet som färgades
 Material använt (juli 2017): 

1540 g vejde (1:a årsblad)
5 ml ammoniak 24,5%
33 gram remol
465 gram garn i 1:a badet
200 gram garn i 2:a badet

Garnet som användes var var av 100% fårull. Vissa härvor var färgade förut, andra ofärgade (bild ovan).

Tillvägagångssätt:
1) Blötlägg det tvättade garnet eller ullen i ljummet vatten för att det ska kunna dra till sig     färgen bättre (1 timmas blötläggning).Garnet ska inte vara betat med något. Hemspunnen ull bör vara fettfri annars så släpper garnet mycket färg. Ha omknytningarna lösa kring härvorna.

2) Koka upp vatten i en kastrull så mycket så det kommer att täcka bladen.

3) Skölj av bladen med kallt vatten (Behövs bara om de är jordiga) Dela bladen genom att vrida dem ett par gånger. Lägg bladen i ett stort kärl och häll på det heta vattnet. Lägg på lock och låt stå ca 40 min. Glykosiderna löser sig i vattnet och ger ett rött te (bild 1 nedan).
olika färger vid olika pH


4. Sila bort växtdelarna och ta vara på vätskan. Tillsätt ammoniak för att höja pH-värdet till  9- 10 Färgen blir nu grön (bild 2, ovan). Häll vätskan av och an mellan två kärl ca 20 ggr för att blanda in syre (hällde exakt 20 ggr). Färgen blir mer blågrön (bild 3 och 4, ovan). Så här fås ett indigopigment som i sig inte är vattenlösligt utan sjunker till botten och efter det kan vätskan förvaras i slutna, luftfria kanistrar om man inte hinner färga samma dag.

aktuellt pH-resultat
          5.Hetta upp färgbadet till 55-60 grader och tillsätt ca 5 gram natriumhydrosulfit /liter(eller Remol) vätska försiktigt utan att vispa upp badet. Det är ett reduceringsämne som tar bort syre från badet.

6. Låt stå ca 30 min så att det blir en gulgrön lösning,med en blåaktig hinna överst. Håll samma temperatur under denna tid.

7. Krama ur de blötlagda garnerna och lägg försiktigt ner dem i färgbadet (för att undvika att få in syre, vrid ihop härvorna och lägg ner dem hopvridna. Lös upp härvorna när de är under vätskeytan). Garnet blir först gulgrönt, Låt garnet ligga 5-10 minuter beroende på nyansen blå man vill ha (1:a badets garner låg i 10 minuter och andra badets 20).
8. När du drar upp garnet ur badet, lufta väl så att färgen utvecklar sig. Detta händer snabbt, se filmsnutten här.

Ja, detta garn kommer att ge glädje länge. Även om hela processen tog fyra till fem timmar var det värt var enda minut. Jag är så nöjd. NÄSTA gång vågar jag mig på att färga garn jag själv har spunnit. :-)

På bilden nedan är garnet längst nere i bild ett exempel på hur vitt garn blir efter denna färgning (3:1 - blad:fiber).
 
 -Keine hexerei, nur behendigkeit, som trollkonan sade.
LYCKA TILL mer era odlingar och färgningar alla gulliga kvinnor (!) som nu har fröer från Skåne( och givet vis även alla andra)!

Detta skall jag tänka på nästa gång:
  • - Bind inte så hårt. Färgen tar bara om bindingarna är väldigt lösa. Detta innebär i.o.f.s att det inte kan röras om det minsta i badet. Installera tålamod!
  • - Ha mera vatten och mindre garn i sänder, kanske 7-8 liter vatten och 200 gram garn, för att undvika flammighet
  • - Inga flera experiment med skitgarn. Nu kan du detta. Använd endast bra och hemmaspunnet garn!

måndag 17 juli 2017

Mera växtfärgat garn

När jag har tråkigt hamnar jag ofta i garnhörnet. Det är faktiskt alltid både lugnande och inspirerande. Just nu funderar jag lite på min samling av växtfärgade leicterlammgarner. Det är handspunnet garn som jag vill göra en Fair Isle-style väst av någon gång. Tanken är att jag får ta det jag har och sedan sticka. Det är första gången jag kommer att ge mig på att göra ett plagg från "får till kofta" och därför tänker jag inte vara petig med mina färger. 
färgat med måra (orange), björklöv (gult), lysticka (lila) och vejde (blått)
 När det finns nog får jag helt enkelt sätta mig och designa ett mönster som passar garnet jag har.
Just nu hålls inspirationen uppe av Alice Starmores underbara bok om Fair Islemönster och Peter Mays böcker om Yttre Hebriderna. De är helt underbart inlästa på engelska. 



Det är så sant att Yttre Hebriderna alls inte samma sak som Shetlandsöarna, men det är likt nog för mig som inte är därifrån. Så snart jag kan tänker jag besöka båda ställena och gärna på samma resa.
färgat med lysticka (lila) och vejde (blått)
 Min plan är nu att få till lite flera ofärgade (vita), gröna, grönblå, gulgröna, gulbruna och gulorangea toner och sedan sätta garnet på stickorna. Det får bli en väst i första svängen. Kanske någon av dessa? Den högra har jag varit sugen på riktigt länge.

http://www.ravelry.com/patterns/library/ultimate-stashbuster-vest-chart-onlyhttp://www.ravelry.com/patterns/library/ivy-league-vest

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...